tisdag 7 juni 2011

Nyhetsbevakning silar mygg och sväljer kameler!

Häpen följer jag nyhetsbevakningen om arkeologin. Eller kanske inte häpen…. det är ju som vanligt: Sånt som är enkelt, händelser som liknar historier i Pippi Långstrump, begriper man sig på. De går det att göra rubriker av. Men större och svårare ämnen, verkliga ödesfrågor, kan gå nyhetsnäsor förbi.

Steg för steg har man nu fått följa hur några silverskatt-plundrare, privatpersoner med metalldetektor har plockat upp mängder av vikingasilver ur åkrar på Gotland, och tillslut åkt dit. Nyhetsartiklarna har berättat: först om hur skurkarna har delgivits misstanke, sedan om hur de har åtalats och nu om att de har fått sin dom. Rader av artiklar. Ett års fängelse. Skönt! Välförtjänt!

Rapportering har varit rörande enig: Rädda kulturarvet, låt inte detta hamna i händerna på skövlande plundrare!

Men… obemärkt, i det tysta pågår samtidigt mycket stora förändringar som högst påtagligt hotar kulturarvet. Och de som nu är i farten är inte privata tjyvar – utan regeringen. Så nu talar vi om ett hot av betydligt större magnitud!

Regeringen vill genomföra en lagändring som i ett slag rycker undan grunden för kvalitén på alla arkeologiska undersökningar i landet, de som görs inför byggen och andra markexploateringar. Idag är det länsstyrelsen som ser till att arkeologin blir riktigt utförd, men i framtiden ska enligt det nya förslaget privata byggherrar få anlita egna ”blåbärsplockar-arkologer” istället (utan certifiering ens). Gissa om det blir arkeologi på rea!

Nu i slutet av maj har en översvallande mängd kritiska remissvar kommit in till Kulturdepartementet. Men vad jag har sett har knappt någon enda nyhetsjournalist uppmärksammat det. Media-Sverige bryr sig inte. Pippi Långstump-dramturgi och riktiga bovar saknas. Så antagligen kommer denna omvälvande försämring av skyddet bli planenligt genomförd. I all tysthet kan den klubbas i riksdagen höst och träda i kraft redan till nyår, som det står förslaget.

Nationaldagen - firande inställt i Stockholms förorter och i Rättvik

Läste i Expressen om att Rättviks kommun ställt in nationaldagsfirandet igår. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt många ideellt engagerade personer som ville avbryta helgens långledighet för att hjälpa till med att fira Sveriges modernaste helgdag – som bara har sex år på nacken. Kommunen fick nöja sig med att hissa en fana.
Även i Stockholm pågick firandet i betydligt färre förorter än vanligt, det är mitt inryck. Fika, musik och barnteater fanns i Farsta, Skarpnäck och Skärholmen och Högdalen. Men norr om stan var det enda som erbjöds ”folkfest och traditionsenligt nationaldagsfirande” i Hässelby slottspark, företrädesvis i folkdräkt att döma av bilden.
Själv var jag på sjukbesök hos en släkting i Tensta, och där fanns inget firande. Ändå är det bara två år sedan Mona Sahlin var på plats i Tensta centrum den 6 juni för att hålla tal. Och nyhetsmedia filmade det varma mottagande som torghandlaren utanför tunnelbanan gav henne. Riktigt lika celebert var det inte förra året. Men en lokal ungdomsförening ”Love Tensta” hade i alla fall bjudit in till nationaldagsfirande och integrationsforum på Tensta Konsthall, under parollen ”Vi reclaimar flaggan och diskuterar hur vi ska integrera Sverige, alla är välkomna!” I år pågick ingenting. Inte en enda människa viftade med en svensk flagga, nej jag såg inte en enda svensk flagga alls. Men den överdådiga torghandeln på gick för fullt – den är väl Stockholms bästa ? - och jag köpte en stor låda underbara körsbär, billigt!
Plötsligt blev jag tilltalad av en vänlig dam med rullator: Är det inte du som skriver böcker? Vi började småprata och vandra runt under den lumma grönskan, alléer av pilträd och kastanjer. Hon berättade: - Jag har bott här i mer än trettio år och det har blivit så vackert här nu sedan alla träden de planterade i början, då 1969, har vuxit upp. Och kommunikationerna är fantastiska. Jag stortrivs i Tensta! Men vad gör du på nationaldagen? Kunde jag inte låta bli att fråga. - Å, i min bostadsrättsförening i Elinsborgsbacken samlas vi redan klockan nio på morgonen vid flaggstången för att hissa flaggan, fika och klämma i riktigt ordentligt med nationalsången. Fast imorse försov jag mig visst…
Man kan väl inte annat än hålla med Expressen ledarskribent om att man får göra som man vill – fira eller inte – eller göra det på precis det sätt man själv vill. Det är ju den demokratiska valfriheten som är värd att fira!
Samtidigt är det väl lite sorgligt att man avskaffade det som var en härlig långhelg (Annandag pingst var ju alltid en röd måndag förr) för att införa en ny helgdag utan att ha lyckas ge den någon riktig förankring...